Undersökning

DIAGNOSTISERING

Den legitimerade läkaren i Sverige ansvarar för att fastställa den medicinsk diagnos du har. Även en del andra legitimerade vårdgivare har rätt att ställa en diagnos inom vissa områden utifrån deras utbildning vilket gäller för bland annat fysioterapeuter som historiskt sågs mer som assistent till läkaren men idag är en självständig disciplin inom hälsovården.

Inom skolmedicinen har vårdgivaren möjlighet att med hjälp av din redogörelse av dina besvär (anamnes komma fram till vilka symtom patienten har. Detta är ett av de viktigaste underlagen för själva diagnostiseringen som gör att läkaren kan veta hur han/hon ska gå vidare i sin undersökning.

Symtomen som du beskriver kan vara av mer allmän karraktär och visa att du inte är frisk men samtidigt kan de inte härledas till någon specifik sjukdom. Exempel på allmänna symtomen kan vara trötthet, viktnedgång och aptitlöshet. Patienten kan även beskriva specifika symtom som kan härledas till någon eller några sjukdomar. De symtom som är möjliga att se kallas för objektiva symtom. Symtom som inte kan upptäckas av andra kallas för subjektiva symtom.

En läkarundersökning kan efter en anamnes bestå av följande:

Undersökningsmetod	Genomförande
Inspektion	Att man tittar på exempelvis öra, näsa och svalg men även att man gör en bedömning av patientens kroppskonstitution, hållning, gång etcetera.
Palpation	Att med handen/fingrarna känna temperatur, konsistens, svullnad och ömhet av olika organ och kroppsdelar.
Perkussion	Att genom att knacka mot en kroppsdel uppstår en resonans som kan avgöra om det finns vätskeansamlingar under huden eller i ett organ.
Auskultation	Att lyssna med hjälp av stetoskop på lungor, hjärta och tarmrörelser.
Neurologisk	Att undersöka reflexer, muskelstatus, känsel, koordination och gångförmåga.

Provtagning

Olika provtagningar kan göras för att komma fram till en diagnos kring en sjukdom men även vid uppföljningar av en redan befintlig sjukdom eller skada. Provtagningar kan även i förebyggande syfte, så kallad screening. Provtagningar kan göras av blod, urin, sårsekret, avföring, saliv, magsaft, galla och bukspott. Provtagningar kan även göras på ryggmärgsvätska och ledvätska.

Medicinsk bildvetenskap

Det är idag möjligt att avbilda organ med olika former av röntgen på ett mer eller mindre specifikt sätt. Röntgen uppfanns för över hundra år sedan, 1895 av Wilhelm Conrad Röntgen. Det revolutionerade den medicinska diagnostiken. Genom att rikta röntgenstrålar mot en kroppsdel och under kroppsdelen ha en filmplåt kan en bild erhållas. Ju tätare vävnad desto mindre strålning släpps igenom vilket ledet till att skelettet blir presenterat som mer vitt än inre organ. Röntgenundersökningar kan ske av skelettet men även av organ och kärl. Vid kärlröntgen, angiografi, tillförs kontrastmedel i kärlen för att tydligare urskilja dess utseende och genomblödning i kärlen. Kontrastmedel används även vid röntgenundersökning av mag- och tarmkanalen.

Scintigrafi är en form av röntgenundersökning där radioaktiva isotoper förs in i kroppen så att de upptas av det organ som ska undersökas och detta kan sedan tydligare avbildas. Scintigrafi sker för det mesta vid diagnostik av tumörer.

Med datortomografi, som brukar förkortas CT från engelskans Computerized Tomography, är det möjligt att få avbildningar i skikt. Vid CT används röntgenstrålar från olika håll. Detektorer tar upp strålarna och med datorns hjälp får man fram detaljerade bilder. CT används vanligtvis vid diagnostik av tumörer, blodproppar eller blödningar i hjärnan.

Magnetisk resonanstomografi, MRT, som även kallas magnetkamera, påminner om CT men istället för röntgenstrålar används magnetfält som påverkar vätejoner i kroppen. Genom datorbearbetning blir det möjligt att få tvärsnittsbilder från alla plan. MRT är en effektiv metod som används för att diagnostisera skador/sjukdomar i bland annat muskler, leder, ryggmärg och hjärna. Tyvärr kräver MRT en dyr utrustning som endast finns på större sjukhus eller röntgenkliniker.

Ultraljud

Ultraljudsundersökning används ofta inom sjukvården och ibland ersätter den röntgen. Fördelen med ultraljud är att utrustningen är liten, enkel att använda och relativt billig. Tekniken bygger på att ljudvågor studsar mot olika vävnader och apparaten fångar upp det som en bild. Det är möjligt att med ultraljud bedöma storlek på inre organ men tekniken kan även användas för undersökning av muskelskador.

Endoskopi

Vid endoskopi använder man ett rörformat och för det mesta ett instrument som är böjbart. En kamera kan anslutas till instrumentet och det går även att ta vävnadsprover. Det är  möjligt att med det endoskopiska instrumentet föra in luft och vätska till ett område. Endoskopiska undersökningar sker av bland annat:

Leder – artroskopi

Luftrör – bronkoskopi

Tjocktarm – coloskopi

Magsäck – gastroskopi

Bukhålan – laparoskopi

Urinrör eller urinblåsa – cystoskopi

Rektum – rektoskopi

Endoskopi används idag även vid kirurgi där fördelen med metoden är att det krävs ett betydligt mindre operationssnitt vilket leder till snabbare läkning.

Hjärtundersökning

Undersökning av hjärtat kan ske genom att mäta blodtryck och puls men även med elektrokardiografi, EKG. EKG är en viktig undersökningsmetod som används för att bedöma hjärtrytmen. De elektriska strömmar som uppstår i  delar av hjärtats retledningssystem, kan avläsas med EKG. Detta sker genom att placera elektroder på speciella ställen på huden. Det är även möjligt att utföra ett så kallat arbets-EKG vilket innebär att mätningen sker när patienter använder en motionscykel eller springer på ett löparband.